Att vara förälder till en hemmakämpare kan kännas ensamt, prövande och ibland överväldigande. Samtidigt finns det vägar som kan göra vardagen lättare och ge styrka, både för dig själv och för ditt barn. Fyra viktiga byggstenar är resiliens, stödnätverk, känslohantering och rutiner.

Resiliens – att hitta styrkan mitt i stormen

Resiliens handlar om förmågan att klara sig igenom svårigheter och att resa sig efter motgångar. Det innebär en inre motståndskraft som bär oss vidare även i utmanande situationer och perioder. Det är också förmågan att kunna återhämta sig från dessa situationer.

Det betyder inte att vi alltid ska vara starka eller aldrig tvivla, utan snarare att vi kan öva på att upptäcka våra egna styrkor och bygga tillit till att vi klarar oss – även när det känns tungt.

Våra tankar har en stor inverkan på vår uppfattning om vår egen förmåga att klara av olika situationer och utmaningar. Genom att bli medveten om vårt inre självprat har vi möjlighet att ändra på våra självkritiska och ohjälpsamma tankar. Stanna upp och lyssna på dina tankar och ställ frågorna: Är tankarna hjälpsamma eller ohjälpsamma? Kan jag formulera om en nedslående tanke till något mer konstruktivt?

När vi tränar på att skifta perspektiv märker vi lättare vardagens goda sidor och förstår enklare våra styrkor och det vi klarat av tidigare, trots utmaningar och motgångar. Detta stärker vårt självförtroende och vår motståndskraft i vardagen.

Stödnätverk – vi behöver varandra

Ingen ska behöva bära alla sorger och ansträngningar ensam. Vilka människor i din närhet kan du vända dig till i olika situationer?

Genom att kartlägga vårt stödnätverk har vi en klarare uppfattning om vem som kan stödja i olika situationer. Kanske din vän kan lyssna när det känns tungt. Kanske din granne kan passa barnen en stund. Kanske en annan förälder i en liknande situation kan erbjuda kamratstöd. Du är inte ensam, lär dig att ta stöd av ditt stödnätverk.

Största tröskeln brukar vara att våga be om hjälp, men de flesta vill hjälpa och stötta så gott de kan. Det kan handla om släktingar, vänner, skolan, andra föräldrar eller professionella – alla små pusselbitar av stöd bidrar till helheten.

Känslohantering – att bemöta starka känslor

När utmaningarna hopar sig blir känslorna ofta starka. Ilska, oro, frustration och skam kan kännas överväldigande. Då kan det hjälpa att stanna upp och fråga sig: Vad är det egentligen jag känner just nu?

Då vi stannar upp och lyssnar på vad vi känner är det lättare att kunna jämna ut den starka känslan och lugna ner sig. Sedan kan vi fundera på nästa steg: Hur kan jag agera på ett sätt som hjälper, i stället för att spä på konflikten?

Du kanske behöver dricka ett glas vatten, räkna till tio eller ta en paus från situationen, och allt det är okej. När du är lugn är det lättare att ta emot barnets starka och svåra reaktioner och ditt lugn kan smitta av sig till barnet.

Att våga känna känslorna, men också hitta konstruktiva sätt att bemöta dem, minskar stressen och skapar trygghet för både dig och ditt barn. Dessutom visar du en modell åt barnet hur man kan hantera svåra och starka känslor.

Rutiner – vardagens ramverk

Mitt i allt kaos kan rutiner kännas som små livlinor. Tydliga måltider, regelbundna sömnvanor och enkla vardagsstrukturer ger förutsägbarhet och trygghet, både för dig som förälder och barnet. Rutiner hjälper barn att känna att världen runt dem är stabil – och de avlastar dig som förälder då du inte måste planera varje dag skilt för sig, utan har en struktur som du följer.

Det är inte alltid lätt att hålla fast vid rutinerna, och det kan väcka starka känslor som förälder, speciellt då man känner sig trött och utmattad. Kom ihåg att vara skonsam mot dig själv, du gör det bästa du kan i situationen. I morgon kan du prova på nytt.

Diskutera med ditt barn och med familjen om hurdana rutiner som passar er bäst. Vilka är sådana som ni kan vara mer flexibla med och vilka är sådana som ska följas mer strikt? Då ni alla är på samma plan är det lättare att hålla fast vid rutinerna och ni kan kämpa på varandra för att hålla fast vid dem.

Resiliens byggs inte över en natt. Det är små steg, ett i taget, som gör skillnad i längden. Och du behöver inte göra resan ensam – våga luta dig mot ditt nätverk, våga be om hjälp och ge dig själv uppskattning för allt det du redan gör.

Du och din hemmakämpare kan klara mer än ni tror.

Gabriela Langinauer
Sakkunnig inom mentalt välbefinnande och Friends-utbildare, Stationens barn

Friends-programmet bygger upp resiliensförmågan, lär ut konstruktiv känslohantering och problemlösningsmetoder.

Ambulerande specialklassläraren Sebastian Holsti och socialhandledaren Hanh Helin samtalar om skolfrånvaro med Gabriela Langinauer, som är sakkunnig inom mentalt välbefinnande på Stationens barn.

Om vi lär oss att samarbeta bättre kommer vi att bli en starkare resurs för familjerna.

Hanh Helin, socialhandledare

Ansvaret ligger åtminstone inte hos eleven! Ansvaret ligger alltid hos oss vuxna, oberoende av vilken roll vi har.

Sebastian Holsti, specialklasslärare

Den fysiska skolan behöver också ändras lite så att den på riktigt blir inkluderande.

Gabriela Langinauer, sakkunnig inom mentalt välbefinnande

Känner du dig oroad och ensam som förälder till ett barn med oroväckande skolfrånvaro? Välkommen på kamratstödsträff 1 oktober klockan 17.00-18.30.

På vår online träff får du möjlighet att:

• dela erfarenheter och tankar med andra föräldrar i liknande situation,
• få nya perspektiv och konkreta verktyg för vardagen,
• känna gemenskap och stöd – du är inte ensam.

Du väljer själv om du vill vara aktiv i samtalen eller bara lyssna.

Träffen är öppen för alla intresserade men kräver anmälan.

Anmäl dig senast 29.9 till tina@hemmakamparna.fi. Skriv Friends som rubrik för meddelandet.

Som en försmak berättar vi även om den Friends-grupp för föräldrar som startar i oktober – och visar vilken typ av innehåll och stöd som väntar på kursen.

Friends – för dig som är förälder till en hemmakämpare

Att vara förälder till en hemmakämpare innebär ofta en vardag fylld av oro, frågor och känslan av att stå ensam. Friends-kursen erbjuder stöd och verktyg för att stärka både föräldraskapet och familjens välmående.

Syftet är att främja psykisk hälsa och förebygga ångest och nedstämdhet – något som är extra viktigt när man har ett barn som kämpar med skolfrånvaro. Under kursen får deltagarna bland annat:

• träna på att känna igen och hantera känslor,
• utveckla positiva tankemodeller,
• lära sig strategier för att möta motgångar och besvikelser,
• stärka sin självbild, självkänsla och självförtroende – både som individ och förälder.

Under träffarna blandas samtal och övningar som ger konkreta verktyg för att hantera oro och rädsla i vardagen. Metoden bygger på gemenskap och ömsesidigt lärande – vi delar erfarenheter, arbetar tillsammans och hittar nya vägar framåt.

Vi träffas fem kvällar under hösten online på Zoom. Som ledare fungerar Tina Sedin (Hemmakämparna rf ) och Gabriela Langinauer (Stationens barn). Kursen är gratis.

Ibland kan det vara enklare att visa vad man tycker och tänker än att säga det.

Bildstöd kan användas med alla – det hjälper oss att minnas, förstå och berätta.

Med bildstödskartan kan du visa hur du tycker att det fungerar med olika saker i (skol)vardagen. Du kan peka på bilderna när du ställer en fråga eller berätta ditt svar genom att peka på bilderna.

Henna Lehtonen har skapat de här bildstödskartorna. Hon är sakkunnig inom bildstöd och jobbar på Symbolbruket. Hon är också en av Hemmakämparnas experter som man kan fråga om råd.

Bamse är ett socialt stöd för elever med hög skolfrånvaro. Maria Hofman-Bergholm berättar hur hon och skolhunden Bamse jobbar med hemmakämpare.

Den finländska skolan har länge haft ett gott rykte internationellt sett. Ibland har den kallats världens bästa skola. Visst gör vi många bra saker i skolan här i Finland, men även här ökar problemen med problematisk skolfrånvaro. Enligt lagen om grundläggande undervisning är det utbildningsanordnaren som ska förebygga frånvaro och ingripa vid för hög frånvaro. Samtidigt är det också vårdnadshavarnas skyldighet att se till att den läropliktiga fullgör läroplikten, enligt läropliktslagen. Och kanske är det här problemen med vem som har ansvar för att få en hemmasittande elev tillbaka till skolan börjar?

Som utbildat skolhundsteam har jag, Maria Hofman-Bergholm, och min skolhund Bamse nu jobbat ett läsår med elever som blivit hemma från skolan. Vår erfarenhet är att skolorna försökt på olika sätt att få eleverna tillbaka till skolan, men problemen är ofta mycket olika från elev till elev. Det gör det svårt för skolorna att veta vilka insatser de ska erbjuda. Föräldrarna till eleverna vet ofta inte heller hur de ska hantera problemet. Till exempel vill skolpersonalen gärna hålla skolmöten på skolan, vilket gör att det oftast blir tvärt stopp för eleven. Ibland skapar det också problem i kommunikationen mellan hemmet och skolan.

Bamse lockar ut barnet

När man kommer in som en utomstående person vid en sådan situation, och dessutom medför en glad och livlig labrador, är det nästan omöjligt för den hemmavarande eleven att motstå erbjudandet att få umgås med skolhunden en stund. Vi börjar ofta med att lirka ut eleven genom ytterdörren. Ibland har vi också börjat våra träffar inomhus, men oftast slappnar eleven av i hundens närvaro och går småningom med på att följa med ut i friska luften.

När vi har etablerat kontakt med eleven, och diskuterat med föräldrarna och försökt ringa in vad problemet är, så sätter vi (skolhundsteamet) oss ned med eleven och gör upp en plan för våra träffar. Vi jobbar fram planen tillsammans, så att eleven känner att hen får vara med och styra vilka mål vi sätter upp och hur vi ska nå målen. Sedan visar vi planen för föräldrarna. Som skolhundsteam blir vi ofta en kommunikationskanal mellan skolan, föräldrarna och eleven.

Självkänsla, rutiner och studieteknik byggs upp

Med hjälp av Bamse och våra arbetsredskap (tärningar, lyckohjul, diskussionskort m.m.) jobbar vi mycket med självkänsla, självförtroende och diskuterar bland annat hur man hanterar ångest. Med en del elever går vi igenom studieteknik, medan vi med andra jobbar mera med den sociala interaktionen. Allt beror på elevens behov. Vi jobbar också mycket med att diskutera dagliga rutiner (mat, vila, motion) för att eleven ska ha en fungerande vardag och en rytm som gör det möjligt att närma sig skolan igen när man känner sig redo för detta.

Det har visat sig att skolhunden fungerar som en form av socialt stöd för elever med hög frånvaro. Goda relationer skapas genom anknytning till hunden. Att närma sig skolan tillsammans med ett skolhundsteam som eleven har utvecklat ett förtroende för och en god relation till, gör det åtminstone i en del fall lite lättare att ta steget tillbaka till skolan.

Fakta om oss

Maria Hofman-Bergholm, utbildad allmän pedagog och pedagogie licentiat i miljöpedagogik. Forskare vid Yrkeshögskolan Centria. Utbildad hundförare vid Finska terapihundskolan, social tjänstehund och skolhundsteam. Egenföretagare.

Hunden Bamse, 7-årig labrador utbildad social tjänstehund och skolhund vid Finska terapihundskolan.