Känner du dig oroad och ensam som förälder till ett barn med oroväckande skolfrånvaro? Välkommen på kamratstödsträff 1 oktober klockan 17.00-18.30.

På vår online träff får du möjlighet att:

• dela erfarenheter och tankar med andra föräldrar i liknande situation,
• få nya perspektiv och konkreta verktyg för vardagen,
• känna gemenskap och stöd – du är inte ensam.

Du väljer själv om du vill vara aktiv i samtalen eller bara lyssna.

Träffen är öppen för alla intresserade men kräver anmälan.

Anmäl dig senast 29.9 till tina@hemmakamparna.fi. Skriv Friends som rubrik för meddelandet.

Som en försmak berättar vi även om den Friends-grupp för föräldrar som startar i oktober – och visar vilken typ av innehåll och stöd som väntar på kursen.

Friends – för dig som är förälder till en hemmakämpare

Att vara förälder till en hemmakämpare innebär ofta en vardag fylld av oro, frågor och känslan av att stå ensam. Friends-kursen erbjuder stöd och verktyg för att stärka både föräldraskapet och familjens välmående.

Syftet är att främja psykisk hälsa och förebygga ångest och nedstämdhet – något som är extra viktigt när man har ett barn som kämpar med skolfrånvaro. Under kursen får deltagarna bland annat:

• träna på att känna igen och hantera känslor,
• utveckla positiva tankemodeller,
• lära sig strategier för att möta motgångar och besvikelser,
• stärka sin självbild, självkänsla och självförtroende – både som individ och förälder.

Under träffarna blandas samtal och övningar som ger konkreta verktyg för att hantera oro och rädsla i vardagen. Metoden bygger på gemenskap och ömsesidigt lärande – vi delar erfarenheter, arbetar tillsammans och hittar nya vägar framåt.

Vi träffas fem kvällar under hösten online på Zoom. Som ledare fungerar Tina Sedin (Hemmakämparna rf ) och Gabriela Langinauer (Stationens barn). Kursen är gratis.

Ibland kan det vara enklare att visa vad man tycker och tänker än att säga det.

Bildstöd kan användas med alla – det hjälper oss att minnas, förstå och berätta.

Med bildstödskartan kan du visa hur du tycker att det fungerar med olika saker i (skol)vardagen. Du kan peka på bilderna när du ställer en fråga eller berätta ditt svar genom att peka på bilderna.

Henna Lehtonen har skapat de här bildstödskartorna. Hon är sakkunnig inom bildstöd och jobbar på Symbolbruket. Hon är också en av Hemmakämparnas experter som man kan fråga om råd.

Bamse är ett socialt stöd för elever med hög skolfrånvaro. Maria Hofman-Bergholm berättar hur hon och skolhunden Bamse jobbar med hemmakämpare.

Den finländska skolan har länge haft ett gott rykte internationellt sett. Ibland har den kallats världens bästa skola. Visst gör vi många bra saker i skolan här i Finland, men även här ökar problemen med problematisk skolfrånvaro. Enligt lagen om grundläggande undervisning är det utbildningsanordnaren som ska förebygga frånvaro och ingripa vid för hög frånvaro. Samtidigt är det också vårdnadshavarnas skyldighet att se till att den läropliktiga fullgör läroplikten, enligt läropliktslagen. Och kanske är det här problemen med vem som har ansvar för att få en hemmasittande elev tillbaka till skolan börjar?

Som utbildat skolhundsteam har jag, Maria Hofman-Bergholm, och min skolhund Bamse nu jobbat ett läsår med elever som blivit hemma från skolan. Vår erfarenhet är att skolorna försökt på olika sätt att få eleverna tillbaka till skolan, men problemen är ofta mycket olika från elev till elev. Det gör det svårt för skolorna att veta vilka insatser de ska erbjuda. Föräldrarna till eleverna vet ofta inte heller hur de ska hantera problemet. Till exempel vill skolpersonalen gärna hålla skolmöten på skolan, vilket gör att det oftast blir tvärt stopp för eleven. Ibland skapar det också problem i kommunikationen mellan hemmet och skolan.

Bamse lockar ut barnet

När man kommer in som en utomstående person vid en sådan situation, och dessutom medför en glad och livlig labrador, är det nästan omöjligt för den hemmavarande eleven att motstå erbjudandet att få umgås med skolhunden en stund. Vi börjar ofta med att lirka ut eleven genom ytterdörren. Ibland har vi också börjat våra träffar inomhus, men oftast slappnar eleven av i hundens närvaro och går småningom med på att följa med ut i friska luften.

När vi har etablerat kontakt med eleven, och diskuterat med föräldrarna och försökt ringa in vad problemet är, så sätter vi (skolhundsteamet) oss ned med eleven och gör upp en plan för våra träffar. Vi jobbar fram planen tillsammans, så att eleven känner att hen får vara med och styra vilka mål vi sätter upp och hur vi ska nå målen. Sedan visar vi planen för föräldrarna. Som skolhundsteam blir vi ofta en kommunikationskanal mellan skolan, föräldrarna och eleven.

Självkänsla, rutiner och studieteknik byggs upp

Med hjälp av Bamse och våra arbetsredskap (tärningar, lyckohjul, diskussionskort m.m.) jobbar vi mycket med självkänsla, självförtroende och diskuterar bland annat hur man hanterar ångest. Med en del elever går vi igenom studieteknik, medan vi med andra jobbar mera med den sociala interaktionen. Allt beror på elevens behov. Vi jobbar också mycket med att diskutera dagliga rutiner (mat, vila, motion) för att eleven ska ha en fungerande vardag och en rytm som gör det möjligt att närma sig skolan igen när man känner sig redo för detta.

Det har visat sig att skolhunden fungerar som en form av socialt stöd för elever med hög frånvaro. Goda relationer skapas genom anknytning till hunden. Att närma sig skolan tillsammans med ett skolhundsteam som eleven har utvecklat ett förtroende för och en god relation till, gör det åtminstone i en del fall lite lättare att ta steget tillbaka till skolan.

Fakta om oss

Maria Hofman-Bergholm, utbildad allmän pedagog och pedagogie licentiat i miljöpedagogik. Forskare vid Yrkeshögskolan Centria. Utbildad hundförare vid Finska terapihundskolan, social tjänstehund och skolhundsteam. Egenföretagare.

Hunden Bamse, 7-årig labrador utbildad social tjänstehund och skolhund vid Finska terapihundskolan.

Nu är det dags att plocka fram en bok och njuta av lediga sommardagar. Michelle Mattfolk ger tips på läsning för vuxna, unga och barn.

Hangötrilogin

För vuxna: Läs årets biblioteksbok som det här året gick till Karin Collins för Hangötrilogin. Hangötrilogin lyfter en omvälvande tid för finländarna och som efterlevande generationer inte helt kan förstå omfattningen av. Trilogin är en stor samhällsgärning som genom Collins finstämda språk och gestaltning av hur vanliga människor drabbades, ger oss möjlighet att få en större insikt i och förståelse av vår egen historia.

Del 1:  Snart har sommarn blommat ut

Mördarens apa av Jakob Wegelius

 För ungdomar: Mördarens apa skriven av Jakob Wegelius bjuder på ett fantastiskt äventyr, och berättelsen är nedskriven av gorillan Sally själv. Sally är maskinist på lastskutan Hudson Queen. Läsaren får följa med på sjöresor till länder långt borta, och hjälpa till att lösa ett gåtfullt mysterium där Sallys vän sjömannen Chiefen blir oskyldigt dömd. Lägg till smugglingsaffärer och hemligheter och Sally som aldrig ger upp utan gör allt för att hjälpa sin vän. Boken är helt unik och liknar inget annat med sina rikliga illustrationer. En äventyrspärla!

Det här är del 2; del 1 heter Legenden om Sally Jones.

Året runt med Pettson och Findus

 För barn: Året runt med Pettson och Findus, av Sven Nordqvist. På sommaren kan det vara roligt att hitta på saker och vem är väl bättre på att hitta på saker än den kluriga katten Findus? I den här boken finns det tips för alla årstider, och det handlar om att göra saker tillsammans barn och vuxna. Lek och pyssla ute i naturen eller inne, uppfinn och undersök, det finns inga gränser för fantasin när Findus är igång! Här finns tips på hur man kan göra leksaker och halsband av sådant man hittar i naturen, eller hur man gör alldeles egen fågelmat eller en kompost.

Bonustips! Läs också Pannkakstårtan av samma författare och baka en alldeles egen tårta efter läsningen!

Michelle Mattfolk

När jag var 14, deprimerad och vägrade gå till skolan, skulle jag aldrig ha trott att jag skulle bli den jag är i dag. Det skriver en före detta hemmakämpare i sin hälsning under prideveckan.

För mig innebär queer frihet.

En grundläggande del av mig, min queerhet, gör att jag inte passar in i det heteronormativa samhälle vi lever i. De normer och modeller som vi omges av varken kan eller vill jag följa. I stället måste jag hitta och skapa mina egna: mitt eget sammanhang, min egen resa i livet.

Det är långt ifrån alltid lätt, men det är värt det. Att vara queer ger mig frihet och styrka att vara mig själv, att göra mina egna val, men också friheten att ångra mig, att inte med säkerhet veta vem jag är eller vad jag vill.

När jag var 14, deprimerad och vägrade gå till skolan, skulle jag aldrig ha trott att jag skulle bli den jag är i dag, uppleva det jag har. Att gilla att studera på högre nivå, att klara av att jobba? Absurd tanke. Att dejta, att älska och bli älskad? Glöm det. Men det – och mycket, mycket mer – har varit och fortsätter att vara en del av mitt liv. Allt på mina villkor, i den takt och på det sätt som jag behöver.

Min queerhet ger mig kraft att våga hitta de vägar som passar mig, där jag traskar både ensam och i sällskap av andra. Jag hoppas att det någon dag ska bli lättare för alla att hitta sin egen väg och få stöd när den går genom träsk och snårig skog.

Glad pride!