Handboken Berättelser om ensamhet är en ny publikation som ger unga en plattform där de berättar om sina ensamhetsupplevelser och känslor genom skrift, poesi och bildkonst.

Handboken är till för alla som vill stanna upp och lära sig mer om ensamhet bland unga. Handboken lämpar sig även som material för professionella inom ungdoms- och utbildningssektorn. I handboken finns skrivna och illustrerade verk av unga, vilka hjälper dig att fördjupa din förståelse för hur ensamhet påverkar ungas liv på olika sätt.

Läs mer här: https://www.helsinkimissio.fi/sv/behover-du-hjalp/unga/berattelser-om-ensamhet/

Oscar Lehtinen
Programkoordinator för School to belong, HelsingforsMission

Lyssna också på podden Resonemangeln och avsnittet Barns ensamhet sett som föräldrar med Oscar Lehtinen och Tina Sedin som gäster. Tillsammans med Kike Bertell samtalar de om vilka utmaningar föräldrar ställs inför om barnet inte vill gå till skolan eller inte har några vänner. De resonerar kring vad föräldrar och andra vuxna kan man göra åt saken och att barnets upplevda ensamhet kan vara svår att upptäcka.

Din närvaro, ditt tålamod och din vilja att stå kvar, även i motvind, är ovärderliga för ditt barn. Läs hela brevet till dig som är förälder till en hemmakämpare, skrivet av Gabriela Langinauer på Stationens Barn.

När ett barn inte klarar av att gå till skolan väcker det ofta starka känslor hos föräldern – frustration, oro, sorg och ibland skuld. Det kan kännas som att man inte räcker till, trots att man gör sitt allra bästa. Ett barn som kämpar hemma behöver stöd, även om hen inte kan uttrycka det eller själv be om hjälp. Just därför är det så viktigt att du som förälder fortsätter att fråga hur hen har det, fortsätter att finnas där och visa att du bryr dig – även när det känns som att du bara möts av en tyst mur.

Du behöver inte ha alla svar – det har ingen. Men din närvaro, ditt tålamod och din vilja att stå kvar, även i motvind, är ovärderliga. Att vara den trygga vuxna som finns där, också när orden saknas, gör en större skillnad än du kanske tror.

Trygghet handlar också om gränser. Även om det kan kännas svårt att sätta gränser för ett barn som redan har det kämpigt, är det en viktig form av omsorg. Det visar att du bryr dig. Prata tillsammans om vilka regler och rutiner ni vill ha i hemmet – som skärmtid, gemensamma måltider eller utevistelser. När barnet får vara med och bestämma, är det också lättare att följa det ni kommit överens om.

Som förälder är det också viktigt att reflektera över sina egna känslor och reaktioner. Det är mänskligt att ibland förlora tålamodet, bli arg eller ledsen. Men kom ihåg att du kan säga förlåt. Genom att visa hur man hanterar konflikter och starka känslor, ger du ditt barn ett värdefullt exempel. Att kunna be om ursäkt visar respekt – och stärker relationen.

Vardagen som förälder till ett barn som har det svårt kan kännas både ensam och tung. Därför är det värdefullt att ha någon som man kan prata med. Det kan ge nya perspektiv på utmaningar och det kan kännas bra att få lufta sina tankar. Även olika gemenskaper, där man kan dela sina upplevelser med andra som befinner sig i en liknande situation, kan bidra med ett ypperligt stöd. Att få känna sig förstådd och spegla sina erfarenheter i andras berättelser kan ge både hjälp och kraft.

Du är inte ensam. Och du gör mer än nog – bara genom att finnas där.

Med vänlig hälsning,

Gabriela Langinauer

Sakkunnig inom förebyggande arbete och mentalt välbefinnande
Stationens Barn r.f.

Back2School kan hjälpa hemmakämpare tillbaka till skolan, men det krävs samarbete för att det ska fungera. Hufvudstadsbladet (21.5.2025) har intervjuat forskaren Katarina Alanko, som tagit den danska modellen till Finland, och professor Mikael Thastum, som utvecklat modellen.

Hufvudstadsbladet lyfter fram modellen Back2School som baserar sig på forskning om skolfrånvaro i en artikel 21.5.2025. Modellen bygger på att det först av allt görs en grundlig utredning över varför ett barn har problematisk skolfrånvaro. Sedan ska ett tvärprofessionellt team jobba med problematiken.

Just nu utarbetar Katarina Alanko en vägkarta för välfärdsområdena så att de kan tillämpa Back2School-modellen. Vi i Hemmakämparna rf hoppas att kommunerna och välfärdsområdena utnyttjar den kunskap och erfarenhet som finns för att hjälpa barn och unga i skolfrånvaro på bästa sätt.

Sommaren närmar sig med hastiga tag, men hur är egentligen den sista dagen av skolan för en hemmakämpare – hur känns våravslutningen när man kanske inte varit i skolan på flera månader?

Sommarlovet närmar sig för de som går i Finlands skolor. För de allra flesta innebär sommaren sol, avslappning och tid att spendera med vänner, familj och sina hobbyer. Men hur ser sommarlovet ut för de elever som inte gått i skolan och som kanske inte har sociala kontakter och hur ser de på dagen som påbörjar detta sommarlov: våravslutningen?

“Jag tycker att det är trevligt på ett sätt, jag behöver inte längre stressa med skolarbete, men annars kommer det inte ändra så mycket eftersom att jag ändå bara varit hemma,” säger en anonym hemmakämpare till oss. 

De flesta eleverna som befinner sig hemma eller annars har ångest inför sociala interaktioner kan inte förväntas närvara vid ett evenemang med många människor, oavsett om det skulle vara dagen då skolan börjar eller tar slut.

Och så här blir det ofta också, personerna som inte närvarat under läsåret, närvarar heller inte vid dess avslutning. Skolavslutningarna kretsar mycket runt betygen, men för en hemmakämpare borde belöningen inte alltid vara ett betyg, utan snarare ett firande av att man klarat av läsåret.

Ta med ditt barn och köp en glass eller skaffa dem Hemmakämparnas alldeles egna diplom för hemmakämpare som Henna Lehtonen har gjort. Fira ditt barn och/eller ungdom för att hen kämpat igenom ytterligare ett år av skolan och få hen att se fram emot små saker till nästa år, till exempel att få fira igen när hen blir klar med nästa årskurs.

Men hur ser själva sommaren ut för en person som tappat sin elevidentitet och inte längre har lika många vänner och sociala relationer?

“Ärligt talat så skulle jag vilja vara hemma hela sommaren, men det går inte”, säger hemmakämparen.

För en person som lider av psykisk ohälsa så kan även sommarlovet vara ett stressmoment. Sommaren är ofta fylld av massor av aktiviteter som barn, ungdomar och även vuxna förväntas delta i. Det kan vara något mindre som att gå till simstranden, eller något större, som att åka på resa eller gå på konsert. Hur som helst så är det en tid då personen får mindre lugn och mer saker att göra.

“Jag skulle vilja spendera sommaren i lugn och ro, jag vet ju om att skolan börjar nästa läsår igen”, säger en annan hemmakämpare.

Att barnet/ungdomen vill spendera sin sommar i lugn och ro borde tas i beaktande av vårdnadshavarna som planerar sommarens alla evenemang. Såklart ska man kunna spendera sin semester tillsammans med sina barn, men barnets välmående är något som borde prioriteras och värdesättas.

Vad tycker du om skolavslutningen och sommarlovet? 

Maila ditt svar till kontoret@hemmakamparna.fi  

Kontoret består av unga hemmakämpare som jobbar frivilligt för föreningen.

Diplom

Henna Lehtonen från Symbolbruket har gjort ett diplom som du som förälder eller lärare kan ladda ner eller ta modell av och ge till ditt barn eller din elev när sommarlovet börjar.