Titta och lyssna på videopodden Tina & Gaby träffar … undervisningsminister Anders Adlercreutz på Stationens barns Youtubekanal.
Poddavsnittet handlar om skolfrånvaro, skolmiljön, elevvård och expertstöd för skolorna.
På Stationens barns Youtubekanal hittar du också de tidigare avsnitten där Tina & Gaby träffar Mari Holopainen och Inger Damlin.
I första avsnittet träffar Tina och Gaby FSL:s ordförande Inger Damlin
I videopoddens första avsnitt träffar Tina (Hemmakämparna) och Gaby (Stationens Barn) Inger Damlin som är speciallärare, rektor och nuvarande ordförande för FSL (Finlands svenska lärarförbund). Inger har lång erfarenhet av att jobba med problematisk skolfrånvaro i sin yrkesroll, även barn och ungdomars välmående är nära hennes hjärta. Hon ställer upp som kandidat för SFP i riksdagsvalet 2027.
Det första avsnittet går att se eller lyssna på här
Texten är skriven av Emilia Långström, före detta hemmakämpare.
Åsikter är skribentens egna.
Under en lång tid bar jag på frågor som var svåra att sätta ord på. De levde någonstans mellan tanke och språk och verkade förändras varje gång jag försökte förstå dem. Det handlade inte bara om vem jag var, utan om det mer undflyende. Vad jag kände. Hur jag kände det. Vilken plats i världen som kunde bära mig utan förklaring.
Det kändes ofta som att andra rörde sig med en inre kompass som pekade rakt. Tydligt. Nästan självklart. Själv famlade jag mer i det okända och försökte förstå mig själv medan min kompass bara snurrade runt.
Det fanns en osäkerhet i mig. Som ett överflöd av känslor utan form. Som vatten som ännu inte funnit sin behållare. Jag lärde mig att läsa rum före mig själv. Att anpassa mina rörelser efter andras rytm. Att dämpa det som skälvde inom mig för att passa in i den ordning som redan verkade given.
När jag till slut förstod att jag är bisexuell förändrades inte konturerna av vem jag var. Men något inom mig släppte taget om ett för hårt knutet band. Som om bröstet mindes hur det var att inte bära allt på en gång.
Samtidigt fanns osäkerheten kvar. Den lämnar sällan ett rum helt, utan byter bara väggar, väggar som blir till speglar. De reflekterar frågor. Om blickar. Om tolkningar. Hur mycket av mig själv kan jag visa utan att bli förvandlad av andras ögon? Jag lärde mig att leva i mellanrummet där jag var sedd men ännu inte helt förstådd.
Till slut blev omgivningens reaktioner för tunga att bära. Skolans korridorer fylldes av blickar. Kommentarer. Känslan av att stå utanför. Att försöka förstå min identitet samtidigt som jag kände mig marginaliserad tog all min energi.
Jag blev hemmakämpare.
Steget över skolans tröskel blev till slut för svårt att ta. Istället drog jag mig tillbaka till hemmet. Det var en isolerad tid, men också den plats där jag långsamt kunde börja återhämta mig. Där jag kunde andas utan att ständigt känna att jag behövde förklara eller försvara mig.
Resan har blivit en sorts långsam avskalning. Inte som att bli någon annan. Utan att sluta hålla fast vid det som aldrig var mitt. Att låta känslor få vara moln snarare än något som måste få en tydlig form. Att låta sig själv vara något som rör sig snarare än något som måste definieras.
För mig är kärlek inte ett svar utan istället ett rum. Där rösten får vara hel även när den darrar. Där man inte behöver översätta sitt inre för att förtjäna sin plats. Där det ofärdiga inte ses som en brist utan som en rörelse.
Och kanske är det just där det viktigaste bor: i insikten att människan inte behöver vara färdig för att vara älskad. Att vi får vara på väg. Halvformade. Sökande. Och ändå bära samma rätt att finnas. Som om ofullständigheten själv bär en sorts skönhet.
Pride är för mig inte en högtid. Inte ens en rörelse i första hand. Utan snarare ett tyst ljus som inte kräver att man blir klar. Bara att man vågar stå kvar i sin egen sanning medan den ännu tar form. Ett ljus som inte visar vägen bort från mellanrummet, utan lär oss att vi redan får finnas där.
Inlägget är skrivet av Virve Savoila, Ledande sakkunnig på Ekvalitas projekt Nya horisonter.
Åsikter är skribentens egna.
Nu i juni då Pridemånaden firas världen över är det ett bra tillfälle att rikta blicken mot regnbågsunga och hur de mår. Alla elever och studerande, även de som tillhör en regnbågsminoritet, har rätt att få vara sig sig själva och ha rätt till en trygg skol- och studietid. För att skapa en trygg skolmiljö krävs egentligen inget storslaget, för det handlar främst om respektfullt bemötande från andra elever och studerande, men framför allt från de vuxna i skolan.
Enligt den senaste Hälsa i skolan-undersökningen från 2025 har mobbning och trakasserier mot regnbågsungdomar ökat i årskurserna 8 och 9. De här ungdomarna har upplevt alla de former av mobbning som mäts i undersökningen.
Samtidigt finns det också lite hopp eftersom upplevelsen av ensamhet bland regnbågsunga har minskat en aning och att vara tillfreds med livet har ökat lite. Det finns även en liten ökning av unga som känner att de kan prata om sina problem med sina vårdnadshavare eller en vuxen i skolan jämfört med tidigare år. Däremot är det fortfarande betydligt ovanligare att regnbågsunga talar om sina problem med sina vårdnadshavare jämfört med referensgruppen. Att kunna och våga ta upp vilka som helst ämnen med de vuxna som finns i ens liv är förstås viktigt för varje barn och ung, men om skolan dessutom är en otrygg plats vad gäller ens identitet, ökar vikten av en trygg miljö hemma ytterligare.
Trygghet bygger delvis på kunskap. Därför kan det vara på sin plats att diskutera om mobbning och trakasserier som regnbågsunga upplever skulle minska om undervisning om regnbågsteman skulle öka. Vi får inte glömma att de minoriteter som finns inom gruppen hbtqia+ innefattar väldigt stor mångfald och att det finns stora skillnader inom den. Att ta upp regnbågsteman i skolan gynnar hur som helst alla, för genom att luckra upp, ifrågasätta och förändra normer om kön och sexuell läggning, skapar vi mer plats för alla barn och unga, både i skolan och livet i övrigt.
Då lärare inte ingriper i mobbning mot regnbågsunga, upplever, enligt forskning, de unga det som osakligt. Vårdnadshavarnas negativa attityd eller att de inte accepterar den unga som hen är, nämns också som en bidragande orsak till illamående. En positiv relation till vårdnadshavarna är starkt förknippad med större livstillfredsställelse och färre symtom på depression. En god relation till de vuxna i de ungas liv skyddar också mot emotionell stress och missbruk.
Vad vi kan göra
Då vi på Ekvalita i vårt arbete med jämlikhetsfrågor träffar unga i skolor är bemötandet av oss och de teman vi tar upp generellt sett positivt vad gäller både elever, studerande och personal. Det vi däremot lagt märke till är att kunskapen om regnbågsteman varierar stort, både bland de unga och de vuxna. Brist på kunskap är en faktor som spelar roll för regnbågsungas mående. I Finland är det läroplanen som styr undervisningens innehåll i grundskolan, men i slutändan är det skolan eller enskilda lärare som avgör det faktiska innehållet. I dagsläget finns inga forskningsresultat på i vilken skala det undervisas eller talas om regnbågsteman i skolor. Det finns en risk att bristfällig eller felaktig information om regnbågsteman lärs ut.
Vi på Ekvalita utbildar och fortbildar om bl.a. regnbågsteman i skolor. Inom vårt projekt Nya horisonter har vi dessutom ordnat regnbågscaféer för regnbågsunga i en yrkesskola. Det visade sig att det fanns ett behov av riktad verksamhet där de unga fick umgås i ett tryggt utrymme tillsammans med vuxna som respekterade dem för dem de är.
För att råda bot på regnbågsungas utsatthet behöver skolpersonalen och andra vuxna i de ungas liv identifiera de särskilda stödbehoven för den här gruppen och konsekvent ingripa i diskriminering och trakasserier som de utsätts för. En avgörande faktor för oss som arbetar med unga är att komma ihåg att vi inte behöver veta allt – det är inte ens möjligt att veta allt. Att vara närvarande, lyssna och tro på vad den unga berättar räcker många gånger. Däremot behöver vi komma ihåg att det inte är regnbågsungdomarna som ska utbilda oss, utan den informationen behöver vi ta till oss på ett annat sätt.
Vi kan alla vara en del av en större samhällelig förändring där vi både lyfter och firar mångfald. Under Pridemånaden syns mångfalden mer, men den finns närvarande året runt. Just du kan vara den trygga vuxna som ser en ungdom som hen är.
Glad Pridemånad!
Virve Savoila,
Ledande sakkunnig på Ekvalitas projekt Nya horisonter
Nya horisonter är ett projekt vars målgrupp är studerande och personal inom yrkes- och yrkeshögskoleutbildningen. Inom projektet arbetar vi med jämlikhetsteman såsom normer, regnbågsteman, maskulinitet, antirasism och neurodiversitet. Läs mer om projektet här: www.ekvalitaeducation.fi/sv/nyahorisonter.
Ekvalita utbildar och fortbildar om jämlikhetsteman i skolor och arbetsplatser. Läs mer om vårt arbete här: www.ekvalitaeducation.fi/sv.
Regnbågsallians Svenskfinland rf:s begreppsordlista om hbtqia+: www.regnbagsallians.fi/begreppsordlista.
Källor:
Helsingfors universitet, Salvén, N., 2025, Regnbågstematiken i skolan – nionde klassisters och lärares upplevelser om hur regnbågstematiken behandlas och beaktas i skolan, med särskilt fokus på regnbågsunga, https://helda.helsinki.fi/items/59906598-29c1-40dd-ad6d-87f21217e25f
Seta, 2.2.2026: Uusin kouluterveyskysely: sateenkaarinuorten hyvinvointi ei parantunut, https://seta.fi/2026/02/02/uusin-kouluterveyskysely-sateenkaarinuorten-hyvinvointi-ei-parantunut/
Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti, 2025, Kuivaniemi, R., Lindfors, K., & Kylmä, J., 2025, Sateenkaarinuorten mielenterveydellisten huolien taustalla olevat tekijät ja heidän tuen
tarpeensa – sateenkaarinuorten oma näkökulma, https://journal.fi/sla/article/view/137870/102184
Svenska Yle, 16.2.2026, Allt fler regnbågsunga tvingas utstå öknamn, lögner och kränkande gester, https://yle.fi/a/7-10092832
THL, 2026: Sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöihin kuuluvien 8.- ja 9.-luokkalaisten hyvinvointi 2019–2025, https://www.julkari.fi/server/api/core/bitstreams/dd985164-e0e7-498a-9c66-1321e40d1764/content
Texten är skriven av Fanny Lehtinen, nätkrisarbetare på Sekasin-chatten. Åsikter är skribentens egna.
”Jag är här för dig. Även om jag inte är en människa kan jag hjälpa till på andra sätt. Vad skulle du vilja prata om just nu? Eller finns det något du vill fråga om?”
/ Sekasin-bottens första fråga till dig.
Sekasin-botten finns för stunder då det känns för tungt att vänta tills chatten öppnar, eller när man inte vågar eller orkar ta kontakt med en annan människa. Den kan vara ett första steg – mitt i natten, mellan två lektioner eller när tankarna snurrar som mest.
Exempel på tema som du kan skriva om:
– ångest, oro eller ensamhet
– relationer, vänskap eller familj
– stress kring skola, studier eller framtid
– svåra tankar som du inte vågar säga högt ännu
– eller bara att du känner dig tom och vill ha någon som svarar
En vanlig feedback som Sekasin-chatten (svenska sidan) får är att ”ni är ju inte öppna mitt i natten när man på riktigt har ångest och känner sig ensam”. Nu finns ett alternativ som alltid är öppet och finns tillgängligt via sekasin.fi/sv dvs Sekasin-botten. Botten är tränad av krisarbetare och svarar så som en Sekasin anställd kan tänkas svara. Botten är ingen terapeut och kommer inte att ersätta mänsklig kontakt även om botten med fördel kan användas som ett stöd och en verkligen lågtröskelstödform. Du kan skriva om vad som helst, få stöd och råd samt information om var du får mera hjälp.
Den stora fördelen jämfört med annan öppen Ai är att Sekasin-botten inte hittar på egna svar eller lösningar och botten vet att avbryta om samtalet blir för alvarligt för en bott. Då kan botten fråga så här: ”det verkar som om du har självmordstankar. Det är verkligen bra att du tar upp dem och inte stannar ensam med dessa tankar. Du behöver tala med en vän/tryggperson eller vänligen ring 112 eller ta dig till jouren”. Sekasin-botten är byggd med säkerhet och omsorg i fokus. Den ger inte farliga råd, romantiserar inte självskadebeteende och uppmuntrar alltid till att söka mänsklig hjälp när situationen kräver det. Sekasin-botten är inte en lösning på allt, men den kan vara ett första steg mot att inte vara ensam med det som känns svårt. Ibland räcker det att få formulera sina tankar, ibland kan botten hjälpa dig vidare till mänskligt stöd.
Läser någon igenom diskussionerna som förs med Sekasin-botten? – Nej inte utan lov och oberoende förblir besökaren anonym och kan inte spåras. Om du vill godkänna att din diskussion används till forskningssyfte då kan du välja det. Det frågas av besökaren och går att välja bort. Kom ihåg att ingen programvara är fullständig och om du känner att botten missförstår dig eller ger svar som du inte tycker är bra, lämna gärna feeback till oss.
Sekasin-botten är alltså öppen hela tiden, du hittar till den via vår hemsida sekasin.fi/sv. Sekasins tjänster riktar sig till 12-29 åringar men botten kommer inte fråga hur gammal du är 😊 Du behöver inte veta exakt vad du vill säga för att börja. Det räcker med ett “hej” eller “jag vet inte vad jag känner just nu”.
Välkommen till sekasin.fi/sv
