Läs med dina barn eller låt dem läsa själva. Bibliotekarien Annica Andersson tipsar om böcker om barn som har svårt att gå i skola.

Hemmakämparen av Sanna Juhlin (2023)

Varje dag kämpar Casper för att gå till skolan men när han ska ge sig av knyter det sig i magen. Han vill, men kan inte. Det gör att han känner sig stressad och ensam. Hans mamma gör vad hon kan men hon känner sig misstrodd och möts av oförstående när hon pratar med skolan.

En dag ser Casper att en gammal man har flyttat in i huset bredvid. Han ser precis ut som hans idol – Arnold, han med det svåra efternamnet. Han har stora muskler och ser tuff ut. I framtiden vill Casper bli lika stark som honom. En vänskap börjar gro och växer fram mellan dem två. En fråga återstår och det är om Caspers träningsintresse gör så att han kan hitta en väg tillbaka till skolan.

Hundra dagar hemma av Matilda Gyllenberg (2022)

När jullovet är slut kan elvaåriga Nike inte gå tillbaka till skolan. Hon tycker att de andra barnen stirrar på henne, alla skriker i matsalen och där luktar så starkt att hon nästan kräks. Ett mörker kommer rullande och hindrar Nike från att göra det hon allra helst vill – att vara i skolan precis som alla andra.

Men så händer något! Ortens simhall brinner ner, och Nike får plötsligt massor att fundera på. Hon och hennes bästa vän Mia dras in i ett spännande och ganska skrämmande mysterium, som de måste lösa alldeles själva. Som tur är Mia modig som få, hon vågar möta både poliser och den obehagliga vaktmästaren på skolgården. I stundens hetta måste Nike haka på och övervinna sina största rädslor.

Kodnamn MarvinX av Cathrine Bergman (2020)

Det som absolut inte får hända på mobilfabriken har hänt. Det enda exemplaret av den nya, supersmarta telefonen Milkyway 1 har försvunnit. Samtidigt får Frans en ny mobil i födelsedagspresent av sin pappa. Telefonen verkar vara annorlunda än alla andra mobiler och Frans undrar hur pappa egentligen fått tag på den. Frans och hans kompis Shirin dras in i ett spännande äventyr med den supersmarta telefonen.  Den enda som verkar kunna tolka mobilens signaler och varningar är Matteo, den tysta och underliga killen i klassen. Han som nästan aldrig är i skolan. Snart förstår de tre kompisarna att om de inte är försiktiga kan telefonen bli farlig, väldigt farlig.

Kodnamn Trex av Cathrine Bergman (2022)

Alla drömmer om en häftigare, smartare telefon men HUR smart vill man att den ska vara? De tre kompisarna Frans, Shirin och Matteo sitter hemma vid Franks köksbord och fikar när den supersmarta telefonen Milkyway 1 skickar en varning. Men vad varnar den för?

En rad mystiska händelser får barnen att misstänka att det finns några där ute som till varje pris vill komma åt Milkyway 1. Och när Matteos lilla valp Molly försvinner förstår de att varningen och kidnappningen hör ihop. Molly hålls som gisslan! Hon kommer inte att släppas förrän kidnapparna fått Milkyway 1 i utbyte. Detta är den fristående uppföljaren till Milkyway 1 : Kodnamn MarvinX (2020). Berättelsen handlar även om hemmasittare och barn med diagnos, om kulturella skillnader och olika slags familjer.

Tretton mil bort av Emma Vestman (2025)

En ny skola, en ny klass. Högstadiet kommer inte alls bli som Agnes tänkt sig, för hon har inte sin bästis Fred med sig. Fred har flyttat från stan och hon vet inte ens om de är kompisar längre. I skolan har Agnes svårt att hitta sin plats i klassen. Det är som om en osynlig vägg reser sig mellan henne och klasskompisarna.

En dag när allt känns hopplöst hittar Agnes en lapp på skoltoaletten. Hon skriver ett svar på meddelandet, och börjar brevväxla med personen som kallar sig för Wolf. Äntligen har hon något att se fram emot om dagarna. Till Wolf kan hon skriva om allt – saknaden efter Fred, olycklig kärlek, och alla jobbiga tankar som man inte berättar för någon. Samtidigt är Agnes livrädd. För tänk om Wolf är någon i klassen? Det skulle vara världens pinsammaste katastrof.

Vägen ut av Johanna Nilsson (2023)

Allt är nog redan för sent. Maja har inte lämnat sitt hus, knappt sitt rum, på två år. Hon vet inte hur det började eller varför, men plötsligt kunde hon inte se människor i ögonen, vågade inte säga något, vågade inte ta bussen till skolan. Och till sist slutade hon gå till skolan. De enda hon pratar med är sin katt Pärla och okända personer på nätet. Men hon är aldrig sig själv utan kallar sig för olika namn. Den riktiga Maja är ju inget att ha.

Hennes bror har fest och Maja har låst dörren till sitt rum. När det bankar på dörren och någon ropar på hjälp får Maja först panik. Men hon tar mod till sig och öppnar dörren. Där står Alice. Maja kan inte sluta tänka på Alice. Hon tar reda på var Alice bor, hennes telefonnummer och börjar följa henne på Insta. Kan Alice vara Majas väg ut?

Annica Andersson
barn- och ungdomsbibliotekarie i Mariehamn

Många hemmakämpare har neuropsykiatriska utmaningar och behöver stöd av föräldrarna på andra sätt än neurotypiska barn. Minna tipsar om två böcker som kan vara till hjälp.

Svart bälte i föräldraskap. Att lösa vardagen i npf-familjer
Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson (2021)

Den här boken finns också som ljudbok.

Jag började med att lyssna på boken, men sedan insåg jag att jag vill återvända till vissa kapitel, så nu ligger det ett exemplar med flera bokmärken i sig här hemma.

Ett kapitel handlar om barn som inte vill gå till skolan. Men boken tar upp så mycket mer som också är superviktigt om man har ett barn med adhd, autism eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos. Det handlar om maten, sömnen, konflikter, skärmtid, hormoner, identitet och sexualitet, alkohol och droger, psykisk hälsa, intellektuell funktionsnedsättning, hög begåvning och en hel del annat.

Om du har svårt att läsa böcker eller lyssna på ljudböcker, sök på Lotta Borg Skoglund på nätet, så hittar du videor där hon pratar om NPF.

Föräldraguiden vid autism & adhd. Så vägleder du ditt barn från ung till vuxen
Katarina A. Sörngård (2022)

Förr eller senare närmar sig dagen då det borde vara dags för den älskade ungen att lämna boet och klara sig på egen hand. Om hen har adhd, audhd eller autism kan hen behöva lite längre tid att mogna hemma eller samhällsstöd för studier och eget boende.

Den här boken tar upp strategier för att stötta sitt barn som är på väg in i vuxenlivet eller har svårt att bli vuxen.

Ibland känner man sig missförstådd som NPF-familj och kritiserad för “dålig uppfostran” eller att man curlar sitt barn för mycket. Då är det verkligt skönt att läsa att man inte är ensam och att man ibland behöver göra lite mera än andra för sitt barn.

Om du störs av att bilden på böckerna är sned, förlåt för det! Det symboliserar bara att livet kan vara alldeles bra fastän allt inte är perfekt.

Minna Levälahti, förälder

Att vara förälder till en hemmakämpare kan kännas ensamt, prövande och ibland överväldigande. Samtidigt finns det vägar som kan göra vardagen lättare och ge styrka, både för dig själv och för ditt barn. Fyra viktiga byggstenar är resiliens, stödnätverk, känslohantering och rutiner.

Resiliens – att hitta styrkan mitt i stormen

Resiliens handlar om förmågan att klara sig igenom svårigheter och att resa sig efter motgångar. Det innebär en inre motståndskraft som bär oss vidare även i utmanande situationer och perioder. Det är också förmågan att kunna återhämta sig från dessa situationer.

Det betyder inte att vi alltid ska vara starka eller aldrig tvivla, utan snarare att vi kan öva på att upptäcka våra egna styrkor och bygga tillit till att vi klarar oss – även när det känns tungt.

Våra tankar har en stor inverkan på vår uppfattning om vår egen förmåga att klara av olika situationer och utmaningar. Genom att bli medveten om vårt inre självprat har vi möjlighet att ändra på våra självkritiska och ohjälpsamma tankar. Stanna upp och lyssna på dina tankar och ställ frågorna: Är tankarna hjälpsamma eller ohjälpsamma? Kan jag formulera om en nedslående tanke till något mer konstruktivt?

När vi tränar på att skifta perspektiv märker vi lättare vardagens goda sidor och förstår enklare våra styrkor och det vi klarat av tidigare, trots utmaningar och motgångar. Detta stärker vårt självförtroende och vår motståndskraft i vardagen.

Stödnätverk – vi behöver varandra

Ingen ska behöva bära alla sorger och ansträngningar ensam. Vilka människor i din närhet kan du vända dig till i olika situationer?

Genom att kartlägga vårt stödnätverk har vi en klarare uppfattning om vem som kan stödja i olika situationer. Kanske din vän kan lyssna när det känns tungt. Kanske din granne kan passa barnen en stund. Kanske en annan förälder i en liknande situation kan erbjuda kamratstöd. Du är inte ensam, lär dig att ta stöd av ditt stödnätverk.

Största tröskeln brukar vara att våga be om hjälp, men de flesta vill hjälpa och stötta så gott de kan. Det kan handla om släktingar, vänner, skolan, andra föräldrar eller professionella – alla små pusselbitar av stöd bidrar till helheten.

Känslohantering – att bemöta starka känslor

När utmaningarna hopar sig blir känslorna ofta starka. Ilska, oro, frustration och skam kan kännas överväldigande. Då kan det hjälpa att stanna upp och fråga sig: Vad är det egentligen jag känner just nu?

Då vi stannar upp och lyssnar på vad vi känner är det lättare att kunna jämna ut den starka känslan och lugna ner sig. Sedan kan vi fundera på nästa steg: Hur kan jag agera på ett sätt som hjälper, i stället för att spä på konflikten?

Du kanske behöver dricka ett glas vatten, räkna till tio eller ta en paus från situationen, och allt det är okej. När du är lugn är det lättare att ta emot barnets starka och svåra reaktioner och ditt lugn kan smitta av sig till barnet.

Att våga känna känslorna, men också hitta konstruktiva sätt att bemöta dem, minskar stressen och skapar trygghet för både dig och ditt barn. Dessutom visar du en modell åt barnet hur man kan hantera svåra och starka känslor.

Rutiner – vardagens ramverk

Mitt i allt kaos kan rutiner kännas som små livlinor. Tydliga måltider, regelbundna sömnvanor och enkla vardagsstrukturer ger förutsägbarhet och trygghet, både för dig som förälder och barnet. Rutiner hjälper barn att känna att världen runt dem är stabil – och de avlastar dig som förälder då du inte måste planera varje dag skilt för sig, utan har en struktur som du följer.

Det är inte alltid lätt att hålla fast vid rutinerna, och det kan väcka starka känslor som förälder, speciellt då man känner sig trött och utmattad. Kom ihåg att vara skonsam mot dig själv, du gör det bästa du kan i situationen. I morgon kan du prova på nytt.

Diskutera med ditt barn och med familjen om hurdana rutiner som passar er bäst. Vilka är sådana som ni kan vara mer flexibla med och vilka är sådana som ska följas mer strikt? Då ni alla är på samma plan är det lättare att hålla fast vid rutinerna och ni kan kämpa på varandra för att hålla fast vid dem.

Resiliens byggs inte över en natt. Det är små steg, ett i taget, som gör skillnad i längden. Och du behöver inte göra resan ensam – våga luta dig mot ditt nätverk, våga be om hjälp och ge dig själv uppskattning för allt det du redan gör.

Du och din hemmakämpare kan klara mer än ni tror.

Gabriela Langinauer
Sakkunnig inom mentalt välbefinnande och Friends-utbildare, Stationens barn

Friends-programmet bygger upp resiliensförmågan, lär ut konstruktiv känslohantering och problemlösningsmetoder.

Ambulerande specialklassläraren Sebastian Holsti och socialhandledaren Hanh Helin samtalar om skolfrånvaro med Gabriela Langinauer, som är sakkunnig inom mentalt välbefinnande på Stationens barn.

Om vi lär oss att samarbeta bättre kommer vi att bli en starkare resurs för familjerna.

Hanh Helin, socialhandledare

Ansvaret ligger åtminstone inte hos eleven! Ansvaret ligger alltid hos oss vuxna, oberoende av vilken roll vi har.

Sebastian Holsti, specialklasslärare

Den fysiska skolan behöver också ändras lite så att den på riktigt blir inkluderande.

Gabriela Langinauer, sakkunnig inom mentalt välbefinnande

Känner du dig oroad och ensam som förälder till ett barn med oroväckande skolfrånvaro? Välkommen på kamratstödsträff 1 oktober klockan 17.00-18.30.

På vår online träff får du möjlighet att:

• dela erfarenheter och tankar med andra föräldrar i liknande situation,
• få nya perspektiv och konkreta verktyg för vardagen,
• känna gemenskap och stöd – du är inte ensam.

Du väljer själv om du vill vara aktiv i samtalen eller bara lyssna.

Träffen är öppen för alla intresserade men kräver anmälan.

Anmäl dig senast 29.9 till tina@hemmakamparna.fi. Skriv Friends som rubrik för meddelandet.

Som en försmak berättar vi även om den Friends-grupp för föräldrar som startar i oktober – och visar vilken typ av innehåll och stöd som väntar på kursen.

Friends – för dig som är förälder till en hemmakämpare

Att vara förälder till en hemmakämpare innebär ofta en vardag fylld av oro, frågor och känslan av att stå ensam. Friends-kursen erbjuder stöd och verktyg för att stärka både föräldraskapet och familjens välmående.

Syftet är att främja psykisk hälsa och förebygga ångest och nedstämdhet – något som är extra viktigt när man har ett barn som kämpar med skolfrånvaro. Under kursen får deltagarna bland annat:

• träna på att känna igen och hantera känslor,
• utveckla positiva tankemodeller,
• lära sig strategier för att möta motgångar och besvikelser,
• stärka sin självbild, självkänsla och självförtroende – både som individ och förälder.

Under träffarna blandas samtal och övningar som ger konkreta verktyg för att hantera oro och rädsla i vardagen. Metoden bygger på gemenskap och ömsesidigt lärande – vi delar erfarenheter, arbetar tillsammans och hittar nya vägar framåt.

Vi träffas fem kvällar under hösten online på Zoom. Som ledare fungerar Tina Sedin (Hemmakämparna rf ) och Gabriela Langinauer (Stationens barn). Kursen är gratis.